Jag har kommit på en sak.
Eller jag har nog vetat det länge.
Jag klarar inte av tjejer. Eller vissa. Typ Alex, men jag har väldigt få tjejkompisar.
Klarar inte av den sortens vänskap. Fnisset och dedär gulligullandet.
Jag går helt enkelt inte så bra ihop med tjejer, det är därför jag har mer killkompisar, men sånt håller sällan superlänge. Nån börjar gilla någon mer än den andra eller så.
Men jag har vissa killar som jag hoppas att jag kommer ha mycket länge till. Sebbe t.ex. Vi ses ju inte så ofta, men ändå ! Känns som om vi kommer vara vänner länge till :)

Och så min pojkvän. Som är så mycket mer än alla killkompisar. Han är min närmaste. Han ger mig trygghet och kärlek. Han älskar mig. Och jag honom. Åh han är super! Hoppas det håller läääänge till, om en vecka har vi vart tsm i 2 månader. Dem underbaraste månaderna detta år.
Tror aldrig jag har vart såhär kär, eller inte på samma sätt som jag e nu. Inte någon som jag kännt mig så trygg med. Åh, älskar dig Marcus Jansson.
19/3 - dagen jag fann någon att dela min kärlek med