Åh jag e så jobbig ibland. Jag hatar det. Marcus det är inte meningen.
Jag bara är så :\
För er som inte fattar är jag en super jobbig flickvän som reagerar och blir orolig för minsta lilla. Sitter i sen innan.. Och jag önskar att jag inte blev det eftersom jag egentligen litar supermycket på Marcus, och mitt självförtroende är egentligen superbra.
Men så är det? Någon som har ett supertips som får mig att slippa oroa mig så fort min pojke träffar sina tjejkompisar själv. För jamenar han måste ju ha ett liv? Och jag får ju träffa mina killkompisar liksom. Åh.
Aja, puss nu måste jag sminka och fixa upp mig, puscha upp brösten så dem ser lika stora ut som dina.
2008/05/08
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar